För åtta år sedan värvade GrIFK en namnkunnig svensk handbollsspelare med en meritlista som var något helt annat än vad man var van vid i Finland. Patrik Johanson, som vann junior-VM 2007, kom till Finland med två svenska mästerskap, tre säsonger i Champions League, spel i tyska Bundesliga och senast i Luxemburgs högsta liga i bagaget.
Skador hade redan påverkat hans karriär, och inte heller i FM-ligan slapp han dem. Spelarkarriären fick läggas åt sidan – naturligtvis på grund av skador – för fyra år sedan, men handbollen fortsatte på tränarsidan. Nu, vid 38- års ålder, leder svensken GrIFK:s damlag mot ett tredje rakt FM-guld.
Du har slagit dig ner i Grankulla och Finland. När du flyttade hit hade du aldrig ens varit i Finland. Tänkte du att du skulle stanna så här länge?
– Ja, det stämmer helt, och jag trivs här som fisken i vattnet. Jag tänkte inte alls på det då, och funderade faktiskt inte särskilt mycket på vad jag skulle göra när jag kom hit för nästan åtta år sedan. Nu har jag hittat ett andra hem där jag trivs utmärkt.
Vad är det bästa med att vara här? Vilka framtidsplaner har du?
– Det finns många bra saker med Grankulla, men framför allt är atmosfären väldigt familjär. Handbollen lever tack vare många passionerade människor, och det är både fantastiskt och viktigt. Just nu är min plan att stanna här och fortsätta utveckla handbollen framåt. En dröm är förstås att någon gång få träna det finländska damlandslaget, men även möjligheten att flytta utomlands och jobba som tränare på heltid lockar.
Siktet inställt på ännu ett mästerskap
GrIFK vann grundserien i damernas FM-liga, numera känd som Aktialigan, vilket innebär hemmaplansfördel hela vägen i medaljmatcherna. Johanson beskriver säsongen hittills som lyckad, även om laget slutade fyra i baltiska ligan.
– Säsongen har gått bra hittills, helt klart. När man vinner grundserien för första gången ska man vara positiv – det borde ge en klar fördel i slutspelet. Men som alltid innehåller en säsong både upp- och nedgångar. Ibland är det bra att få en smäll i ansiktet och inse att hårt arbete är det enda sättet att nå målen. Nu är vi redo, och det är fantastiskt att slutspelet äntligen drar igång. Vi har en fantastisk publik som stöttar oss, och jag hoppas att de fyller hallen i de kommande matcherna.
Hur skiljer sig GrIFK:s förutsättningar inför slutspelet från tidigare säsonger?
– Den största skillnaden är att vi har hemmaplansfördel i en eventuell finalserie. Vi har också lyckats hålla laget ganska skadefritt, vilket är väldigt viktigt. Vi har kunnat träna bra och är redo. Målet är självklart att ta det tredje raka mästerskapet.
Handbollen sysselsätter Johanson nästan på heltid. Förutom att träna GrIFK:s damlag ansvarar han även för klubbens A- och B-flicklag. Dessutom ingår han i ledarstaben för Finlands U19-damlandslag, som har kvalificerat sig till sommarens EM-slutspel.
– Jag ser fram emot sommaren, eftersom vi då spenderar mycket tid med landslaget, och naturligtvis är EM i Montenegro i juli höjdpunkten. Förberedelserna är i full gång – vi har redan haft två träningsläger och fler är på väg. Vi spelar också träningsmatcher mot olika motståndare för att vara redo för den tuffa gruppspelsfasen, där vi möter Sverige, Schweiz och Serbien.
Alla svenskar är Eurovisionsfantaster – eller? Vad tycker du om KAJ:s tävlingslåt?
– Haha, du menar väl Finland? Ärligt talat följer jag varken Melodifestivalen eller Eurovisionen, men jag har såklart hört KAJ:s låt Bara bada bastu, och den är riktigt bra. Vi får hoppas att de vinner!
Finalserien (Granis hemmamatcher 1, 3 och 5, ifall laget är med)
D final 1 16.4
D final 2 22.4
D final 3 25.4
D final 4 27.4
D final 5 2.5
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ