Hej och hå, nu bär det av. Också Grankullabarnen kommer att arbeta enligt den nya läroplanen skolåret 2016-2017. Då kan det vara bra för föräldrarna att känna till i stora drag vad tanken bakom skolarbetet är.
Vi högg tag i Hagelstamska skolans rektor och biträdande rektor och frågade vad föräldrar och elever har att vänta sig. Granhultsskolans rektor Anders Rosenqvist ska vi tala med lite längre in på hösten, för att se hur allt går.
Tas till exempel hela den nya läroplanen förresten i bruk i Grankulla genast när skolorna börjar?
För Granhults del kommer åk 1-6 att följa den nya läroplanen i sin helhet, bums det vill säga både den allmänna delen och den ämnesvisa delen. Men Hagelstamska skolan följer enbart den allmänna delen till att börja med. I Grankulla, precis som i landets övriga högstadier, tas nämligen den ämnesvisa läroplanen i bruk stegvis – år 2017 i åk 7, 2018 i åk 8 och 2019 i åk 9.
Okej, men behöver föräldrarna göra eller veta något särskilt om den nya läroplanen?
Inte behöver föräldrarna direkt göra något särskilt, men det är bra att känna till tanken bakom förändringarna så att man vet vad barnens skolarbete går ut på. Det har ju skrivits en hel del läsvärt i medierna inför skolstart!
Hur ser samarbetet med hemmen ut?
Vi ser gärna att föräldrarna engagerar sig i skolans verksamhet och är glada över att vi har aktiva föräldrar och en aktiv Hem och Skola-förening. Vi arbetar för att eleverna ska få ett positivt stöd både hemifrån och från skolan. Vårdnadshavarna är välkomna att ta kontakt med både lärare och rektor även i mindre ärenden.
Föräldrarna hade denna vår via Edu-Zef utvärderingsbarometern möjlighet att ge feedback på vår verksamhet. Resultatet var över lag mycket positivt och svarsprocenten hög.
Responsen är värdefull och ger möjlighet för oss här på skolan att utveckla vår verksamhet. Vi ordnar föräldrakvällar och föreläsningar så att föräldrarna är inkopplade.
Den nya läroplanen är mycket progressiv, har jag förstått?
Precis, den tar fasta på färdigheter – kompetenser kallas de i läroplanen – som kan tänkas vara viktiga för eleven i framtiden oberoende av ämne; eleverna ska få en bredare grund att stå på. Utöver de här kompetenserna finns det också tydligt definierade kunskapsmässiga mål.
Den nya läroplanen berättar inte bara vad eleverna ska lära sig utan de ska också förstå varför de lär sig ämnet i fråga.
Så eleverna ska bli mer kritiska och mindre lätta att styra?
Vi vill att eleverna ska förhålla sig kritiskt till det de läser. Särskilt då de nås av väldigt varierande innehåll och sanningsgrad i alla möjliga medier. Skolan har ett stort ansvar i detta, men även hemmen.
Syftet är ju inte att styra eleverna så att de alla passar in i ett visst system eller form – tvärtom har läraren i rollen som handledare möjlighet att stöda eleven till att lita på egna tankar och åsikter samt föra fram dem på ett konstruktivt sätt.
Ambitiöst! Men det finns mer, eller vad?
Jo, nu ska de olika läroämnena också samverka med varandra så att eleven förstår samband och fenomen i en bredare kontext.
Om eleverna till exempel jobbar med näringsämnen i kemin behandlar läraren i t.ex. hälsokunskap, hushåll och gymnastik samma frågor utifrån ett annat perspektiv. På så sätt kan eleven lättare förankra fakta i praktik och har lättare att både förstå och komma ihåg ämnesinnehållet.
Genom den nya läroplanen vill vi också aktivera eleven till ett mer laborativt lärande. Undervisningen ska vara varierande och hålla intresset uppe.
Är det alltså nu slut på all gammal, vanlig undervisning?
Nej, undervisningen blir bara mer mångsidig. Det kommer också i fortsättningen att finnas en del katederundervisning, men eleven ska hela tiden få stöd i att aktivt söka källor och innehåll själv. Och så ska eleverna jobba mer fenomenbaserat.
Vad betyder det?
Till exempel att eleverna granskar ett fenomen som klimatförändring ur olika vinklar. Vad innebär det med tanke på miljömedvetenhet och de val vi gör och vilka källor är det värt att använda?
Klimatförändring tangerar hälsokunskap, biologi, geografi, fysik, kemi, matematik historia, samhällslära och hållbar utveckling. Ja, och återanvändning i konst och färdighetsämnen samt entreprenörskap.
Eleverna kan fördjupa sig i ett delområde och granska det genom olika fenomen som konjunkturväxling eller algblomning – möjligheterna är många.
Hur bedömer läraren riktigt eleven?
En annan stor läroplansförändring är just sättet lärarna bedömer elevernas lärande och framsteg. I bedömningen är det viktigt att se på hela arbetsprocessen, inte bara slutresultatet. Den formativa bedömningen får på så sätt stor betydelse.
Hur är det med datorer och inlärningen?
Den nya läroplanen talar om aktivare elever som samarbetar med varandra oberoende var de befinner sig och lär sig. Det är precis det vi sysslar med!
Vi har redan för några år sedan gått in för att vara en 1:1 skola. Det betyder att varje elev har en bärbar dator till sitt förfogande och kan utnyttja digitaliseringen alltmer också i skolarbetet. Vi hjälper alltså eleverna att utnyttja tekniken på ett bra sätt.
Berätta om arbetsprocessen!
Arbetsprocessen är en central del av lärandet, där läraren i allt större utsträckning fungerar som både handledare och mentor; läraren är delaktig under hela arbetsprocessen och reflekterar i växelverkan med eleverna.
Ojdå, det låter tidskrävande. Hur ska lärarna räcka till?
Genom att det finns tillräckliga resurser i skolan. För tillfället är gruppernas storlek helt ok. Men det skulle vara bra att kunna variera gruppstorleken mer – t.ex. att dela på gruppen, jobba mer med kompanjonlärarskap och differentiering.
Allt det här låter ganska ambitiöst. Finns det resurser?
Visst finns det många utmaningar i såväl förändrade arbetssätt och utvärderingen av elevernas färdigheter. Men vi har professionella, ambitiösa lärare som redan i ett och ett halvt år jobbat med att utarbeta den nya läroplanen.
Vi ser förändringen som arbetsdryg men positiv och vill därför jobba med att den ska lyckas och vi i Grankulla också i i framtiden ses som en föregångare för skolutveckling.
Vilken betydelse har miljön för inlärningen?
Vi har redan länge vetat att skolmiljön är central för att elever ska lära sig och må bra. Numera finns det också forskning som stöder dessa tankar.
Skolmiljön är helheten, men sedan talar man också om våra lärmiljöer.
Aha, vad är en lärmiljö då?
Lärmiljön kan vara t.ex. fysisk, social eller virtuell. I Grankulla med omnejd finns det många rent fysiska möjligheter att vidga skolans lärmiljöer utanför klassrummet.
Men lärmiljöerna kan också vara sociala och virtuella – något som man allt mer börjar tänka på, och även börjar få in i undervisningen.
Följer andra alltså med vad som händer här?
Vi vet att det finns ett stort intresse för vår skola även utanför kommunens gränser. Det är viktigt att elevgrupperna inte är för stora för att vi ska kunna jobba mer individcentrerat och differentierat utgående från den nya läroplanen.
Därför har vi tyvärr inte för tillfället möjlighet att ta emot alla intresserade.
