Det byggs och renoveras mycket, speciellt höghuslägenheter, i Grankulla. Bristen på lägenheter i huvudstadsregionen är fortsättningsvis stor. Effekten på stadens ekonomi syns först när de nya invånarna och skattebetalarna flyttar in.
Det är stor efterfrågan på bostäderna som blir klara på det uppskattade bostadsområdet invid järnvägen. Bostäderna som blev klara söder om järnvägsspåren för några år sedan fylldes långsamt, medan framtiden för bostäderna norr om spåren verkar ljusare.
Trångt mellan järnvägsspåren och Varuboden
I triangeln mellan spåret, Stationsvägen och Banstigen bygger Omera-Rakennus och Skanska för Grani Asunnot, Sato och Skanska.
– Det här är ett utmanande ställe att bygga, eftersom byggandet alltid påverkar omgivningen på något sätt och trafiken här är livlig. Samarbetet har ändå varit gott, säger arbetsledare Jouni Leppänen från Rakennus-Omera.
Det har hänt mycket på plätten mellan Stationsvägen och spåren sedan år 2012. Först köpte Grani Asunnot Elisas fastighet mittemot Varuboden och grundrenoverade den. Detaljplanen Centrum 2 tillät en höjning av den tidigare kontorsfastigheten, dessutom byggs ett hus med 40 lägenheter och ett hyreshus med 45 lägenheter. På området finns också parkeringshallen Tralla Park.
– Bygget på Stationsvägen är en fortsättning på projektet som inleddes 2012, då fastighetens nio bostäder grundrenoverades. Nybygget som nu är under arbetet inleddes efter detaljplaneändringen. Vi sökte lov för att höja kontorsvingen, säger Kauniaisten Jalavapihas byggare Pekka Komulainen och Juhani Väisänen från Grani Asunnot Oy.
Arbetet inleddes för ett år sedan och blir klart i mars 2017. Alla 15 lägenheter är sålda.
– Visseli som ligger invid spåret och tjänsterna i centrum blir klart i februari, säger Marja Kuosma från Skanska.
Av de 40 lägenheterna i Visseli är fyra ännu osålda. I samma triangel ligger Banstigen 6 med 45 lägenheter som blev klara i januari. De lägenheterna är alla uthyrda.
– Det finns inte speciellt många hyreslägenheter i Grankulla. De nya lägenheterna gick snabbt åt eftersom det finns ett uppdämt behov, säger Antti Asteljoki från Sato. För tillfället finns ett gap på 20 000 bostäder i huvudstadsregionen som det även med aktiva dagens byggnadstakt kommer att ta flera år att fylla. Den förändrade befolkningsstrukturen och inflyttningen till huvudstadsregionen leder till ett behov av ytterligare närmare 15 000 nya bostäder per år under de kommande 20 åren.
Kavallterassen grundrenoveras
På Kavallvägen, ovanför Stationsvägen och invid kyrkan grundrenoveras VVO:s byggnad från 1970-talet. Rumsindelningen ändras inte, men fasaden och tekniken uppdateras och alla utrymmen renoveras. Projektet ska vara klart i oktober 2017. De hyresgäster som bodde i huset har förtur till de renoverade lägenheterna.
– Det finns en efterfrågan på hyreslägenheter i gott skick. I Grankulla vill folk dessutom ha lite större lägenheter, säger VVO:s investeringsdirektör Mikko Suominen.
Ny finansieringsmodell för husbolag
BostadsAb Sointu som blev klar i augusti 2016 är ett bra exempel på en ny modell där ett husbolag säljer eller hyr ledig byggnadsrätt åt en byggfirma. Med inkomsterna kan bostadsaktiebolaget finansiera sanering och skapa värdeökning för delägarna. Byggfirman köper eller hyr byggnadsrätten och står för planering, planändringar och nybygge.
– Sointu ligger nära tjänsterna i centrum och invid goda förbindelser, vilket säkert medverkade till att alla bostäder såldes, säger marknadsföringschef Tiina Karhu på byggfirman Lapti.
Efterfrågan på höghuslägenheter
I år blir minst 159 nya och 48 renoverade bostäder klara i Grankulla. På Gresavägen byggs ett höghus med 12 lägenheter och i samband med Villa Breda på Brandkårsgränden främst för seniorer sammanlagt nästan 60 ägo- och hyreslägenheter.
Enligt portalen etuovi.com finns 22 lediga lägenheter i höghus byggda mellan 2012 och 2016 i Venevalkama och på Dalvägen.
– Byggandets direkta ekonomiska effekter på stadens ekonomi är väldigt begränsade, eftersom byggnadsentreprenörerna inte är baserade i Grankulla och också majoriteten av arbetskraften samt byggnadsmaterialet kommer utanför Grankullas gränser. Före påbörjandet av byggandet tillför försäljning av tomten, i fall där tomten ägts av staden, inkomster åt staden och i klart mindre skala får staden också små inkomster i form av avgifter för byggloven. Den klart viktigaste påverkan för stadens ekonomi kommer då byggnaderna blir färdiga och de möjliggör inflyttning av nya invånare och därmed också nya skattebetalare för staden, säger stadsdirektör Christoffer Masar.
Övers. JJ