Under åren fram till 1912 hade 497 fastigheter bildats i Grankulla. Elektricitet hade införts 1910. I telefonkatalogen för 1917 har 141 personer egen telefon. Invånarantalet var 1 662.
Samhället hade ett ”byacentrum” med affärer, en bank, post och apotek på den plats där centrum finns också i dag. Norr om centrum fanns den svenska samskolan (gr 1907) med 272 elever år 1917. Många kom från Esbo och Kyrkslätt. Söder om centrum fanns 2 barnhem, Hurtigs och Bensows barnhem. I juni 1917 invigdes metodistförsamlingens kyrka vid Kyrkovägen, bredvid Hurtigs barnhemsbyggnader. Det var en stor händelse eftersom grankullaborna nu kunde besöka gudstjänster i en kyrka. De behövde inte längre samlas i samskolans gymnastiksal – den allmänna mötesplatsen för många sammankomster på den tiden.
En tråkig händelse var skulptören Felix Nylunds villabrand vårvintern 1917. Villan stod vid Stationsvägen 30, uppe på en höjd. Där står nu en liknande villa sedan många decennier. Söder om villan fanns skulptörens ateljé där han formade Tre Smeder för platsen i Helsingfors utanför det blivande varuhuset Stockmann. Branden förevigades av en av samskolans elever, Sylvi Sjöstedt-Alho som fotograferade mycket under 1910-talet i Grankulla. Tyvärr är de gulnade bilderna svåra att kopiera. Elever från samskolan hade kommenderats till brandplatsen för att hjälpa till att rädda lösöre. Bland eleverna fanns skulptörens son Gunnar. Han blev senare en känd keramiker i Sverige.
Man kan tycka att Grankulla levde ett relativt lugnt liv 1917 men vi vet inte hur mycket politiken diskuterades i hemmen, på vägarna, i tåget. Så litet är dokumenterat. Men tidningar lästes säkert och de välutbildade grankullaborna var naturligtvis medvetna om det stora antalet strejker i landet, brödköerna i Helsingfors, oron i samhället, den ryska kejsarens abdikation 15 mars 1917, följderna av den och Finlands väg mot självständighet.
Två besök under våren 1917 ger Grankulla en roll i världshändelserna. Båda gäller Aleksander Kerenskij, den ryska justitieministern som efter Nikolaj II:s avgång styrde Ryssland. Han vilade upp sig i april 1917 på Bad Grankulla (nuvarande Kauniala) och besökte 16 april samskolan där han under stort jubel talade om den nya friheten i Ryssland. Det andra besöket gällde en deputation med 4 studenter som vid samma tider uppvaktade honom för att diskutera ”de förhoppningar som Finlands ungdom hyste….Fullständig självständighet var därför den enda lyckliga lösningen för Finlands vidkommande, och mot detta mål var det ungdomen med alla medel strävade”. På frågan om Kerenskij i den konstituerande nationalförsamlingen ”komme att förorda Finlands oavhängighet” fick studenterna efter en stunds tystnad svaret att ”han nog kommer att göra så” . Kerenskij bad studenterna att detta inte skulle offentliggöras, av oro ” att ester, letter och andra främmande folk skulle framställa liknande krav”.
I officiella papper finns ingen dokumentation om hur Grankulla tog emot självständighetsdeklarationen i slutet av 1917.
Clara Palmgren
Källor:
Finlands Frihetskrig, del II, 1935, s 546-548, Kaunis Grani
nr 12/2013 (Kerenskij), Grankulla samskolas bildarkiv (det sk
skolmuseet), Det lokalhistoriska arkivet i Villa Junghans, På
Grankulla bibliotek finns 5 olika böcker om Grankullas historia