Social- och vårdreformen har fallit. Vad betyder reformens fall för Grankullas del? Vi bad stadsdirektör Christoffer Masar kommentera fredagens besked.
Regeringen bad på fredagen om avsked, eftersom reformen inte kunde drivas igenom. Det här betyder att det blir nästa regering som får fortsätta arbetet.
Du har varit kritisk till social- och hälsovårdsreformen. Hur kommenterar du beskedet och att reformen går i graven?
– Det kom inte som en överraskning, men är trots allt en lättnad. Regeringens modell var på många sett dålig ur Grankulla-perspektiv. Samtidigt så får man nu börja spänna sig för hurdan modell nästa regering kommer att välja.
Vad betyder detta för Grankulla?
– För Grankulla stad och invånarna betyder det i praktiken status quo, dvs. staden fortsätter åtminstone de några närmaste åren som anordnare och producent av social- och hälsovårdsservice. Vi går nu inte heller år 2021 miste om 2/3 av våra skatteintäkter, som var inbyggt i den modell som precis gått i graven.
Vad tror du att händer nu? Kommer nästa regering att bygga vidare på den nuvarande regeringen vårdreform eller börjar arbetet åter från noll?
– Det är omöjligt med säkerhet att säga åt vilket håll vi går. Mycket beror så klart på valresultatet samt vilka partier bildar den nya regeringen. Jag kan tänka mig att åtminstone en SDP- och Centerledd regering troligen också under nästa regeringsperiod siktar på en landskapsmodell, fast landskapen kanske då kallas något annat. Ifall konstellationen blir SDP och Samlingspartiet så är det möjligt att diskussionen om en modell med starka baskommuner via kommunfusioner startas upp igen.
Hur skulle du reformera social- och hälsovården?
– Det har under senaste regeringsperioderna nu utan framgång gjorts försök med både modeller med starka baskommuner, samkommuner och landskap. Största orsaken till varför ingen av reformerna lyckats är att man försökt göra för stora reformer under en enda regeringsperiod, utan bredare parlamentariskt stöd.
Oberoende vilken modell man nu tänker gå till, vore det enligt Masar klokt att åtminstone gällande huvudlinjerna bygga upp ett samförstånd mellan regeringen och åtminstone en del av oppositionen.
– Klokt vore också att inte försöka göra för mycket under en regeringsperiod, utan hellre via delreformer t.ex. under två regeringsperioder gå mot slutliga modellen. Som tjänstemän är det också enkelt att säga åt politikerna att lyssna mera på experterna. Ifall det hade gjorts skulle också den här reformen ha kunnat bli av under denna regeringsperiod.
Som ledare för en kommun skulle han gärna se att åtminstone en del av social- och hälsovårdstjänsterna oberoende av modell skulle bli kvar i kommunalt regi, nära invånarna. Han tror också att modellen med starka baskommuner kunde vara fungerande ur hela landets perspektiv, fastän den ur lokalt perspektiv innehåller risken av tvångsfusioner också för Grankulla.
– I en modell med starka baskommuner ser jag det som viktigt att såna kommuner som har tillräckliga ekonomiska resurser att själv sköta social- och hälsovården kunde få göra det, medan kommuner med ekonomiska svårigheter sammanslås eller tvingas till samarbete via t.ex. samkommuner, säger han.