Grankulla grundades år 1906, tre år efter att tågbanan mellan Helsingfors och Åbo blivit färdig. Ett centrum växte upp kring järnvägsstationen och år 1912 hade redan 497 fastigheter bildats. Bildserien på det här uppslaget visar den södra delen av centrum. I en senare bildserie visas norra delen på andra sidan järnvägen.
Det finns över 200 foton av centrumområ- det i det lokalhistoriska arkivet i Villa Junghans. Hela bildsamlingen över Grankulla består av flere tusen foton.
De används i publikationer, undervisning och föredrag.
Arkivet innehåller också litteratur om Grankulla, gamla lokaltidningar, dokument, intervjuer, brev, föreningshistoria mm.
Välkomna att studera förr – och nu!
Arkivet tar gärna emot foton från Grankulla. De gläder kommande generationer.
Det lokalhistoriska arkivet är öppet månadens första tisdag kl. 15–18 eller enligt överenskommelse.
I början av 1960-talet hade Thurmansallén ner mot centrum breddats. I den gamla sluttningen stod då ännu ett pumphus med vatten för allmänheten. I dag står stadshuset på dess plats. Sportplanen nedanför pumphuset var en populär samlingsplats för ungdomar med bland annat en kälkbacke vintertid. På 1960-talet då invånarantalet steg med ett par tusen på några år och Grankulla kryllade av barn fick planen en ishockeyrink. Det är där krigsinvalidmonumentet står i dag, gjort av skulptören Heikki Häiväoja och invigt 1981. På bilden fortsätter vägen i en kurva över järnvägen.
Vägen – Thurmansallén i dag – som går från skogskanten leder ner mot vårt blivande centrum. Brunnen till vänster ligger ungefär där köpcentrum står i dag. Stadshuset finns på sluttningen i mitten. En stor del av marken var Glims hemmans åker- och ängsmark. Marken var låglänt med ett vattendrag som rann mot Domsby och Kyrkträsket. Det kallades för 100 år sedan Gränkullbäcken. Längre västerut blev det Ymmerstabäcken. Namnen finns i P-O Morelius artikel Bygden genom tiderna i boken Aktiebolaget som blev stad, 1986. Gammalt folk har berättat att det ofta låg en fuktig dimma över centrum. Man talade då om ”det vita spöket”. Marken har varit svår att bygga på i dag.
Här går Thurmansallén över järnvägen. Tidstypiska fortskaffningsmedel syns på vägen, en sparkstötting utanför ”Lilla Elanto” och en häst med släde på väg över järnvägen. På 1960-talet byggdes tunneln under järnvägen höger om släden och övergången med bommar och klockor försvann. Av husen på bilden finns bara Varuboden kvar. Den raka takåsen syns strax till vänster om den stora stenbyggnaden med texten Kött Lihaa. Den innehöll butiker, en biograf och en restaurang ,”Rällsin kellari”, som hade litet dåligt rykte. Stenhuset byggdes av företagarfamiljen Itkonen. På tomten fanns olika uthus, en nödvändighet för de flesta tomtägare på den tiden. Ett ovanligt tak, pyramidformat, syns längst till vänster på bilden. Huset var länge FBK:s depå. Två soldater ses längst nere på bilden. Bilden är troligen tagen vintern 1940 från det nybyggda Elantos tak i högra hörnet. Elanto kom att under vinterkriget fungera som förlossningssjukhus. Barnmorskeinstitutet flyttades hit från Fabriksgatan i Helsingfors tack vare dess överläkare Carl Hahl. Han bodde i Grankulla och insåg bombfaran i huvudstaden. Senare skulle Elanto fungera som butik i 60 år. Ännu finns det grankullabor som berättar att de fötts 1939–40 på Elanto. Granhäcken på bilden går runt en liten villa med uthus. Där fanns Helsingfors Aktiebank. Den anspråkslösa villan revs och blev under 1960-talet en stenbyggnad med nya bankutrymmen, en butik och några bostäder. Köpcentrum fick många affärsbyggnader under 1960-talet. Då fanns bla följande specialaffärer i Grankulla södra centrum; tygaffär, bok- och pappershandel, skobutik, elaffär, drogeriaffär och järnhandel. Den här bilden finns uppförstorad i Grankulla bibliotek.
Före K-affären fanns Grankulla apotek här. HAB:s bank skymtar nere bakom träden. Tornhuset står kvar i dag, ”utropstecknet” från 1960-talet som skulle visa att Grankulla var en modernt växande ort. Apoteket revs 1974 och grankullaborna var chockade. Apotekare Olin donerade senare en del av apotekets gamla flaskor och burkar att uppbevaras i Villa Junghans.
Grankulla bibliotek invigdes i egna utrymmen 1985 och hade då ännu en bensinstation som granne. Den revs för att ge plats åt bostadshuset Sebastos. Tillsammans med det nya köpcentret förändrade huset Grankulla centrum totalt från och med sekelskiftet. Bakom Sebastos ligger lek- och skejtparken, mycket uppskattade av unga grankullabor. Det gamla vattendraget muddras då och då, änder matas och planteringarna ger alla stor glädje. Måtte parken få leva länge och utan större förändringar!